Honmedmiraklet

Jag vet inte riktigt vad jag har känt inför vul, men känslan i morse var liksom ingenting. 

När vi satt i väntrummet sa jag till P, tänk om den inte lever..  Och han svarade att det är klart att den gör det! 

Vi fick vänta i ca 20-25 min efter utsatt tid innan vi äntligen fick komma in. Precis när jag skulle klä av mig ringde läkarens telefon så vi fick vänta ytterligare fem minuter  o jag sa till P att det är så typiskt att vi får vänta så länge när man bara vill veta! 

Väl i stolen letade han länge, och ungefär då kände jag att något var fel. Tillsist hittade han en hinnsäck som var helt tom, han letade runt lite innan han sa det vi båda redan befarat, att det här ser inte riktigt bra ut.

Jag kände klumpen i halsen, men svalde några gånger.. Han sa att gravid är jag, för hinnsäcken finns där, men den är ungefär en vecka mindre än den borde, och han borde ha sett ett foster.

Han sa att han måste vara ärlig och att mest troligtvis kommer det bli ett missfall.. Men om jag inte börjar blöda så fick jag en tid nästa torsdag kl 9, för säkerhetsskull.

Jag bet ihop, men väl i hissen släppte spärren och tårarna bara forsade. 

Det kändes bara så orättvist, vår bebis, den lilla som skulle bli vårt barn. 

Jag känner mig helt tom.

Mitt i allt så sa jag till p att jag vill testa igen. Jag vill se vad ett graviditetstest visar. Varför vet jag inte, men det kändes så då. Så vi åkte o köpte ett digitalt test som jag tog när vi kom hem. Det visar Gravid +3. 

Så det stämmer ju.. Men vet inte om test brukar visa positivt och rätt vid ma eller ofostrig graviditet?

Mina bröst ömmar ytterst liite, men känns svullnare än vanligt. Idag har jag varit illamående, men helt ärligt tror jag det är hjärnspöken och beror på att jag är så ledsen. 

Jag har gråtit till och från hela dagen, jag känner en enorm sorg. 

Jag har googlat o googlat för o hitta folk som varit med om samma, men att det gått bra, o visst finns dom, men ja.. Vår läkare kändes väldigt säker..

Nu hoppas jag bara på att vi får ett stort mirakel på torsdag, det kommer bli en lång vecka.

Men jag försöker tänka att det inte gått vägen så jag slipper ta den sorgen en gång till.

Nu ska jag bryta ihop och sen resa mig igen.. Tack för att ni finns! ❤️